Varukorg 0,00 kr

Du har inga produkter i din varukorg.

Skadliga ämnen och kemikalier

 

Inom EU finns det maxhalter för farliga kemikalier i produkter. Men under en vanlig dag utsätts du för kemikalier från många olika håll. De kan komma från luften du andas, maten du äter, golvet du går på, produkterna du använder och från teven i vardagsrummet. Det tar inte lagstiftningen hänsyn till utan varje ämne bedöms istället ett och ett. Då lagstiftningen ännu inte tar hänsyn till detta måste vi tänka ännu mer på kombinationseffekterna av hälsoskadliga kemikalier. Cocktaileffekten är ett begrepp som forskare använder och varnar för. INGEN vet hur pass farligt det faktiskt är att fortsätta utsättas för dessa kemikalier, som fast de ligger under gränsvärdena kan bli skadliga då du använder flera produkter som alla innehåller farliga ämnen.

 

Kemikalier att hålla sig undan och hälsoeffekterna av dem:

 

Formaldehyd: Kallas också formaldehyde och formalin (dvs. formaldehyd löst i vatten)

Vad är Formaldehyd? Formaldehyd är en baskemikalie som används i flera industriprocesser, exempelvis plasttillverkning. Det har hittats rester av formaldehyd i textilier som behandlats med antiskrynkelbehandling och spår av formaldehyd kan till och med hittas i kläder som tvättats flera gånger! I sin rena form används tyvärr också formaldehyd som konserveringsmedel och kan finnas i mängder av kosmetika, hygienartiklar och rengöringsmedel. 

Finns oftast i: Schampo, duschtvål, balsam, lim, spackel, kosmetika, nagellack, nagellacksborttagning, hårgelé, textilier, köksluckor, spånskivor, mineralullsisolering, heltäckningsmattor & madrasser.

Varför är det farligt? Kroniskt långtidsanvändande av formaldehyd har länkats till cancer och inandning under lång tid kan ge luftvägsirritation, nästäppa och andningsbesvär av astmatyp. Kemikalien kan också ge mer direkta allergiska reaktioner såsom näsblod, eksem och utslag. Formaldehyd klassas som allergi- och cancerframkallande av kemikalieinspektionen. Låter det som något som du borde ha i ditt hem?

 

Ftalater: Benämns också som DEHP, diisobutylftalat, DBD, BBP, DINP, DIDP & DNOP. 

Vad är Ftalater? Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Några ftalater misstänks vara så skadliga att de är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar. Andra är förbjudna i sådana leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen.

Finns oftast i: Ftalater används huvudsakligen i golvbeläggningar av plast inomhus. Ftalater finns också i limmer, färger och tätnings/­utfyllnandsmedel, tapeter, kabel, folie och vävplast. Ftalater kan också finnas i diverse produkter av mjuk plast som exempelvis leksaker, badankor, badleksaker, sandaler, pennskrin, suddgummin och i PVC-tryck på textilier eller ytterkläder. Det innebär att både människa och miljö exponeras från många olika källor för dessa ftalater, och att det är den totala exponeringen som kan vara problematisk.

Varför är det farligt? Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kroppen. Ftalater har påträffats i människor, i analyser som gjorts av blod, bröstmjölk och urin. En del ftalater får människan i sig genom direktkontakt med bland annat plaster som innehåller ftalater och en del indirekt till exempel genom födan. Några ftalater kan påverka testiklarna och har bevisats skada fortplantningsförmågan.

 

Flamskyddsmedel / Bromerade flamskyddsmedel: Kallas också oktabromdifenyleter, pentabromdifenyleter, dekabromdifenyleter, tetrabrombisfenol A (TBBP-A) & hexabromcyklododekan (HBCDD).

Vad är Flamskyddsmedel? Flamskyddsmedel används för att ett material inte ska börja brinna så lätt och för att minska spridningen av en brand. Flamskyddsmedel är tänkta att ge ett skydd under produktens hela livslängd. Därför är de tillverkade för att inte brytas ner så lätt vilket gör att många av ämnena ställer till problem när de kommer ut i miljön. Det finns ungefär 70 bromerade flamskyddsmedel och kunskapen om deras hälso- och miljöfarliga egenskaper varierar.

Finns oftast i: Produkter som oftast är behandlade med flamskyddsmedel är textilier och möbler, skyddskläder, gummikablar, heltäckningsmattor, färger, isoleringsmaterial samt elektrisk och elektronisk utrustning.

Varför är det farligt? Störst uppmärksamhet har riktats mot de bromerade flamskyddsmedlen eftersom de bland annat har påvisats i bröstmjölk samt i blod. Vissa flamskyddsmedel kan ansamlas i miljön och i vissa fall kan de även vara hälsoskadliga. Problemet uppstår framförallt när produkter som innehåller dessa ämnen skrotas. Då läcker flamskyddsmedlen ut och eftersom de är svårnedbrytbara kommer de att finnas kvar länge i naturen. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och hittas på ställen långt från spridningskällan. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och någon totalbild över vilka som används i Sverige idag finns inte. Det är inte heller registrerat vilka varor som är flamskyddade eller vilka ämnen de är flamskyddade med.

Kemikalieinspektionen anser att flamskyddsmedel med dessa egenskaper ska undvikas i största möjliga utsträckning.

SLS: Benämns Sodium Lauryl Sulfate, Sodium laureth Sulfate.

Vad är SLS? Sodium Lauryl Sulfate & Laureth sulfate är kemiska ämnen som ger en löddrande effekt till en produkt.

Finns oftast i: Barnschampo, bubbelbad för barn, schampo, handtvål och duschtvål.

Varför är det farligt? När dessa kemikalier tillverkas släpper de ifrån sig ett kemiskt bi-ämne som kallar 1,4 dioxane. 1,4 dioxane penetrerar lätt igenom huden (Speciellt hos små barn då de har tunn och känslig hud) och kan orsaka cancer och medfödda fel eller fosterskador. Ämnet har också länkats till skador på njurar, det neurologiska systemet och andningsvårigheter.

 

Bisfenol-A, vanligen förkortat BPA.

Vad är BPA? Bisfenol-A är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxiplaster. Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.

Finns oftast i: Bisfenol A används framför allt för att tillverka polykarbonat- och epoxiplaster. Polykarbonatplast används bland annat i CD- och DVD-skivor, tandfyllningsmaterial, plastflaskor, nappflaskor och matlådor. Epoxiplast kan användas i elektronik, byggmaterial, i lim, som skyddande lack i konserv- och läskburkar samt vid renovering av vatten- och avloppsrör. Bisfenol A finns också i termopapper som används till kvitton och biljetter. Plastflaskor och matbehållare som är märkta med siffran 7 eller bokstäverna PC består av polykarbonat och kan innehålla bisfenol A.

Varför är det farligt? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som påträffas i nästan alla urin- och blodprover från människor. Det tyder på att de flesta av oss hela tiden får i oss låga doser av ämnet. Det sker främst genom mat och dryck som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi eftersom rester av bisfenol A kan läcka från materialen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Bisfenol A är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Sverige har ett eget förbud mot bisfenol A i matförpackningar för barn upp till tre år. Kemikalieinspektionen har föreslagit att bisfenol A ska förbjudas i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter. Bisfenol A är hormonstörande och kan skada människans fortplantningsförmåga.

 

Perfluorerande ämnen

Vad är perfluorerande ämnen? Perfluorerade ämnen används för att skapa släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Finns oftast i: De används till exempel i textilier, ytterkläder, impregneringsmedel, golvvax och skidvalla. Det finns hundratals olika perfluorerade ämnen.

Varför är det farligt? Ämnena tillhör de som är absolut mest svårnedbrytbara i naturen. Studier visar att nivåerna av ämnena ökar i sälar, renar och isbjörnar i Arktis. De har också hittats i låga nivåer i blodet hos människor. Det är främst via livsmedel som fisk och i vissa fall dricksvatten som vi får i oss perfluorerade ämnen. PFOS och PFOA är de vanligaste. Det finns ännu inga gränsvärden för perfluorerade ämnen i livsmedel och dricksvatten. Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att i vissa kemiska produkter och varor använda PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS. Perflourerade ämnen lagras i levande organismer. De fastnar på lever- och blodserumproteiner eftersom de liknar naturliga fettsyror. De perfluorerande ämnena påverkar immunsystemet, fettnedbrytningen, levern, kroppens hormonsystem (egna styrsystemet), och de kan orsaka låg födelsevikt. 

 

Parabener: Kallas också Butylparaben, propylbaraben, ethylparaben & methylparaben

Vad är parabener? Ämnesgruppen parabener är konserveringsmedel som under lång tid har använts i kosmetiska produkter. De förekommer även i livsmedel och i läkemedel.

Finns oftast i: Så gott som alla vattenbaserade hudvårds- och kosmetikaprodukter såsom schampo, balsam, ansiktsrengöring, lotion, duschkräm etc.

Varför är det farligt? Den hälsorisk med propyl- och butylparaben som diskuterats under en längre tid gäller påverkan av kroppens hormonella system (även kallad hormonstörande effekt eller endokrin effekt). Vi absorberar parabener genom huden, blodet och matsmältningen och parabener har till och med återfunnits inuti bröstcancertumörer(!) och är därmed länkade till cancer.

 

OBS!

"Färg, pennor, lim, teatersmink m.m. räknas ofta inte som leksaker utan som kemiska produkter och följer därmed en annan lagstiftning. Var därför extra noga vid inköp av dessa. De ska ha en innehållsförteckning samt vara vattenbaserade, inte innehålla parabener som konserveringsmedel eller doftämnen/parfym."

Källa: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/Lathund-for-att-giftbefria-forskolor.pdf

 

Vad betyder "hormonstörande kemikalier"?

Många viktiga processer i kroppen, som blandannat ämnesomsättningen, styrs av hormoner. När det hormonella styrsystemet infiltreras av ämnen som liknar hormoner eller som verkar störande på annat sätt, kan det börja hända oönskade saker.. De flesta hormonstörande ämnen är syntetiska kemikalier som människan skapat och det finns fortfarande många frågetecken kring dessa ämnen.

När man påbörjar sitt liv som en medveten och påläst konsument kommer det ofta upp eko-skeptiker och hävdar saker som "Nä, det där är bara löjligt, när jag var liten fanns det bara hippies som levde eko och lekte med plast gjorde vi alla. Mig är det inga fel på!".  Nähänä, men då tar vi upp lite fakta då:


Detta är saker som sannolikt har hänt sedan "eko-skeptikern" var liten:

Små flickor kommer tidigare in i puberteten, Prostata-, bröst- och testikelcancer ökar, Pojkar föds i högre utsträckning med missbildade könsorgan & Sjukdomar som allergier, astma, diabetes och alzheimer ökar

 

Alla dessa problem nämnda ovan är hormonrelaterade. Sedan finns det andra olikheter från vardagen när skeptikern växte upp. Barn idag har och använder sig av många fler leksaker, datorer, telefoner, tv-apparater och plastsaker i vardagen är förr vilket såklart resulterar i mer kemikalier. 


 

 

 

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-formaldehyd/

http://www.kemi.se/Kemikalier-i-klader-och-andra-textilier

http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Otillatna-halter-av-formaldehyd-hittade-i-harbehandlingsprodukter/

http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Ftalater/

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/skydda-barnen-genom-tuffare-lagstiftning

http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Flamskyddsmedel/

http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen

http://www.lakemedelsverket.se/parabener

http://konsument.kemi.se/mer-att-lasa/fordjupningartiklar/bisfenol-a

http://www.jarfalla.se/download/18.2bcf41dd144728ec59a13300/1399888726893/Milj%C3%B6gifter+i+vardagen.pdf.pdf

http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen

Jessica Alba. The Honest Life: Litteratur, 2013, 220-225

Christopher Gavigan, Healthy Child Healthy World